Gott Nytt År!

Bloggandet har varit lite halvdåligt såhär i mellandagarna. Har varit sjuk.

Imorgon är det nyårsafton. Kan bli trevligt.

Återkommer med nya bloggar i Januari.

Puss

Torsdag

Stanna hemma ikväll. Spara dig till imorgon. (Klicka på bilden)

Livets grundregler #1

Det finns flera givna grundregler i att leva sitt liv. De är lika enkla som självklara. I en mindre följetong presenterar jag här mina livsmotton.

#1
Spara inte pengar på det du har närmast kroppen.

Här pratar vi bland annat Lakan. Handdukar. Underkläder. Men framförallt toalettpapper. Att spara ett par kronor för att sedan torka sig i arslet med kräppapper är lika idiotiskt som att spara pengar i banken.

Ommärkning

Dags att märka om köttfärsen. Åkte till Gävle i söndags. Efter att jag och brorsan varit ute och storhandlat. Dessvärre glömde jag att frysa in ettochetthalvt kilo köttfärs. Så när jag kom hem luktade det inte direkt tårta i kylskåpet.

Funderar på att märka om den och lämna tillbaks den.

Gubbrock

Det är något visst med att lyssna på gammal hederlig gubbrock. Jag menar. Jag spelar ju i stort sett bara house varenda kväll jag DJar. Så när jag är hemma lyssnar jag väldigt sälla på 'utemusik'. Då skulle man bli knäpp.

Fick Pink Floyd DVDn 'Pulse' av min brorsa i julklapp. En konsertfilm. Grymt ljud och musik i världsklass. Gamla minnen svallade upp likt ett gammalt ex. Det här fick mig att leta upp mina gamla Pink Floyd skivor i förrådet. Men att leta i sex flyttkartonger knökfulla med skivor skulle tagit mig till nyår att hitta alla. Jag har de flesta på vinyl. Men saknar skivspelare. Så jag köpte hem hela katalogen på Itunes. Nu har jag strecklyssnat på Pink Floyd hela förmiddagen. Det är så jävla bra.

Även fast det är gubbigt. Men det skiter jag i.

Juldagsraj

Visst kan man förvänta sig att Juldagen ska vara en bra kväll. Men så bra som det va ikväll kan man aldrig hoppas på. Va du inte på Sture ikväll kan du se det som om dansgolvet är uppvärmt till resten av veckan.

Började med middag hos Suneson/Forssén. Brysselkål i all ära. Men potatisgratängen knäckte. Nu ska jag lyssna på Pink Floyd och sova. Om inte ett av mina absoluta favoritpaket vill bli öppnat inatt.

Godnatt!

Nu är glada julen slut slut slut

Albin Mörck. Snart signad för New York Rangers. Än så länge tränad av pappsen.

Jaha. Hemma igen efter ett par dagar i Gävle. Min stackars mor måste undrat va det va för paket hon fick hem. Jag har typ sovit hela tiden. Men ibland blir det liksom bara så. Hemma arbetar man och umgås med vänner mest hela tiden. Så när man kommer hem till mamma tar tystnaden över. Man blir helt enkelt trött. Lustigt nog har jag inte blivit sjuk. Det brukar också komma som ett brev på posten.

Min brorsa och jag åkte mot Gävle på söndagen. I en hyrd Ford Focus som går på Etanol. Med risiga vindrutetorkare. Sträckan Stockholm - Gävle har tidigare gått genom massa småsamhällen norr om Uppsala. Nu är det motorväg hela vägen. Och det går fort att åka dit.

Framme hos mamma började vi slå in alla paket. Rekordmånga kom vi med. Och mamma fick flest. Sedan bar det av till familjen Mörck. Den innehåller min syster Annika, hennes man Thomas och mina syskonbarn Albin och Tove. Det blev julmiddag. Bus med barnen. Buzz. Godis. Groggar. Julklappsöppning. Och Bingolottos uppesittarkväll. Undertecknad fick en vågrätt rad. På en dubbellott. Vann 200 spänn. Det går bra nu.

Det va en bra jul. Riktigt kul. Själv inkasserade jag följande julklappar:
• En påse Riesen
• En Traktörpanna
• Ett matporslinsset
• En Pink Floyd DVD
• CSI säsong 5 på DVD
• Ett PS2 spel "CSI"
• 40 lampor i ett långt snöre
• En ugnsform

På julafton käkade vi en brakfrukost. Sen somnade jag framför Kalle. På kvällen åt vi grymt god entrecôte med Hasselbackspotatis. Sen somnade jag. Typ. Mamma och brorsan uppgraderade mammas PC HELA kvällen.

Ikväll är det juldagsparty på Sturecompagniet. Tillbaks till arbetet - som om julen inte ens existerat. Men det har den. Jag är ju utsövd

Kort sammanfattning

Natten till lördag.

Torsdagen va inget annat än en übersuccé på Sturecompagniet. Det kan knappast börjat bättre för mig på mitt nya arbete. Telefonen har mer eller mindre gått varm med gratulationer och lyckönskningar under fredagen. Egentligen ska man kunna hantera sånt. Men för mig är det ovant. Mina tidigare arbetsgivare ringde hörde bara av sig om något var dåligt dagen efter. Om det var bra var det tyst.

Så va det tyst visste man att det varit bra.

Fredagen började på Artilleri2. Spelade lite skivor för kunderna på Anders och Jessicas 'ChampagneFriday'. Om du aldrig besökt den här butiken så måste du göra det Nu. Jag vill typ flytta in. Värmen kommer inte från butikens element. Utan från personalen.

Efter det gick vi till Nox. Och nu - mina vänner - börjar det likna något. Carpaccio Hummersoppa och Pilgrimsmusslor. Tre förrätter i nämnd ordning. Fetzer. Äpplesobet med österrikiskt dessertvin. Espressosambuca. Det här va faktiskt en av 2007 års bästa restaurangupplevelser. Och det kan jag bara tacka ett par tre saker för. Jonas Lichter. Susanne. Och sist men framförallt Homan.

Sture. Lite senare. Snackade lite sidoförflyttnigar och bakåtpassningar med Björne Runström. Pratade om ett par gamla minnen med Lollo Chanko.

Ikväll - lördag - kommer jag och Alex välta dansgolvet på Sture. Ska bli så oerhört kul.

Natti

Ästablich/Draj Lejk

Dags att sammanfatta onsdagskvällen. Klockan närmar sig 02.00. Ett par hållpunkter va utplacerade under kvällen. And meant to happen. Men jag säger som 90% av alla resebyråanonnser för upplevelseresor. "Att ta färden bredvid allfartsvägarna ger dig mer".

Ganska tidigt insåg jag att jag var tvungen att vända min kvälls-soffliggar-trend inför stundande helg. Att sova fem-sex timmar på soffan skulle med andra ord inte ge mig den perfekta uppladdningen.

Av en händelse blev jag kontaktad av en tjej på MSN (se bild ovan). Det blev en ganska onaturlig date. Men riktigt trevlig.

Först besökte vi Nox. Äntligen har en kille med någorlunda fingertoppskänsla gett stället karaktär. Nox är min favorit av alla barer som stänger tidigt i Sthlm. Därefter till LOFT Magazine's fest på Ästablich/Draj Lejk eller nåt. Förutsättningarna va på topp. Men antagligen kom vi för sent eller så var festen en riktig halvmiss. Folk ramlade på varandra. Trängdes. Spillde på andra gäster. Det stod trasiga glas överallt. Och den allmänna känslan va 'Flytta på dig. Jag har drinkbiljetter kvar och måste till baren.' Jag måste verkligen säga att jag hade högre förväntningar. Trist att lanseringen av nya, snygga, magasinet gav en sån otroligt 'Jaha-och-sen-känsla'.

Gick vidare till East. Två drinkar. Lite skratt. Lite allvar. Några blickar. Några blinkningar. Några stunder senare åkte vi hem. Var och en till sig.

Malin. Tack. Du va egentligen den enda kvalitet jag fick ta del av ikväll.

Imorgon blir det Absolut Disco. Godnatt.

Nyårstips

Det här kan bli kul. Vet du inte vad du ska göra på nyår? Kolla in flyern. Ett annat tips är att besöka den här sajten.

Norrbotten - se upp eller ner!

Oerhört kul story. Tragiskt rolig. Läs här.

Sugen!

Fick ett otroligt sug på något gott. Vissa blir sugna på choklad. Andra på godis. Det första jag kom att tänka på är Rödingen på Nox. Åt den för enochenhalvvecka sen. Det va så jävla gott att jag inte borstat tänderna sen dess.

Då är det gott.

Moderna klassiker

Klockan närmar sig ett natten till onsdag. Har precis vaknat ur en fyra timmars nap på sofflocket. Kan bli knepigt att få till nattsömnen. Fan vad klantigt. Men det händer även de bästa. En modern klassiker helt enkelt.

Dagen har varit rolig. Några mycket givande möten. Några kanske lite mindre. Dessutom ringde min gamla klasskompis Danne. Har inte hört av honom på mycket länge. Samtalet blev lite halvkonstigt men vi ska träffas och ta en fika efter helgerna sa vi. Ska verkligen bli skitkul att träffa honom.

Har fixat några julklappar under dagen. Jag gillar att köpa presenter. Det är ju givetvis kul att få också. Men jag kategoriserar mig nog mer som en "giver".

Imorgon är det onsdag. Micke Becker har releaseparty för sitt nya Loft magasin på Dry Lake. Ska försöka åka vidare och lyssna lite på Steve Angello på Esque. Kanske Caféet också.

På torsdag är det dags för Absolut Disco festen på Sturecompagniet. Ett av min första evenemang som jag ordnar inom Stureplansgruppen. Med tanke på alla osningar jag fått kan det här bli början på ännu en moderna klassiker.

Ett av mötena idag var med nyvunna bekantskapen med fantastiska Anders och Jessica på Artilleri2. Vi kommer antagligen göra en hel del roliga grejjer framöver. Jag ska spela lite skivor på fredag. Dagtid. Från kl 16 till 19. I butiken. Kom gärna förbi. Drick ett glas bubbel och köp de sista julklapparna. Det finns en liten evenemangsbeskrivning på Facebook. Adress: Artillerigatan 2.

Natti!

Du kommer att vara trött på fredag

Du kommer att vara trött på fredag. Anledningen är enkel.
Torsdagarna kommer förändra dina fredagar i framtiden. Klicka på bilden ovan.

Kul bildtext

Den här bilden publicerades på Sthlmsfinest idag. Den är tagen på Café Opera igår. Vill bara meddela fotografen att mannen på bilden heter Mikael Löfstrand. På hans visitkort står det Chef Café Opera.

Lång lång helg

Torsdag. Fredag. Lördag. Söndag. Och idag äntligen måndag.

Vaknade som vanligt übertidigt på måndagsmorgonen. Gick upp åt en brakfrukost och kollade en film. Sagan om de Två Tornen blev det. Fråga mig inte varför. Men jag gillar den.

Det blev sent i lördags. Efter min och Alex superlyckade spelning på Stures i lördags begav vi oss till WeSC festen. Och maken till stökig fest har jog nog aldrig bevittnat. De som spelade skivor kunde inte mixa och det stod typ 50 tokpackade människor på scenen. Festen hölls i en lagerlokal. Det va kolsvart. Glas överallt. Och konstigt folk. Festen slutade klockan sju.

Tidigare på lördagskvällen hade vi som sagt spelat på Sture. Och det kändes som forntida dagar (läs Café Operas onsdagar typ två år sen). Jordens drag på golvet. I vippen och i högra baren. Jag tror vi kan göra något riktigt roligt här i fortsättningen. Anledningen till den lyckade kvällen kan vara Alex samtal vid fyratiden.
- Brorsan. Jag är så jävla trött på restaurangmat. Kan du inte laga köttbullar och snabbmakaroner med ketchup till mig. Sagt och gjort. Mums.
Inget ont om restauranger. Men ibland kan det vara riktigt gott att äta studentmat när man e bakis.

Till saken hör då att vi gick ut och firade min födesledag på fredagen. Alex, jag och min andra granne Daniel besökte i tur och ordning:
• Olle's klockbutiksinvigning
• Grodan (hälsade på Özze och David)
• Sture & V (här stannade vi i sort sett hela kvällen. Tappade även bort Alex.)
• Ambassadeur (grymt bra med folk)
• White Room (som vanligt)

Sen åkte jag hem. Vid typ klockan kvartifyra. Korvkiosken mittemot Erikdalshallen va stängd. Lagade Krögarpytt med kebabkött i. Somnade som en stock. Vaknade med magknip.

Om en vecka är det Julafton. Jag tror magknipen kan återkomma.

Foto: Isabel Adrian

Min dag

Idag fyller jag faktiskt år. Jag uppskattar alla små och stora grattis.

Jag må jag leva!

Inför helgen

Ikväll är det middag på Sturecompagniet och jag ska träffa upp några vänner med en liten fördrink på Sturehof först. Antagligen blir det en ganska blöt kväll. Imorgon fredag den 14 december fyller jag år. Det ska jag försöka fira på något sätt. Hur och var vet jag inte än. Men det ger sig nog.

På lördag spelar jag och Alex tillsammans igen i Stockholms nattliv en helkväll på mycket mycket länge. På Sturecompagniet. Jag hoppas och tror att många av våra vänner kommer komma förbi. Det brukar de ju göra.

Om du undrar vad vi har för oss på Stureplan i helgen - klicka på bilden ovan.

Ka-ching!

Join Today!

Nu har vi skapat det första steget i vad som kommer bli mycket intressant i många avseenden. Fösta steget är egentligen bara en Facebookgrupp. Men jag rekommenderar att du går med. Klicka här. (Det förutsätter givetvis att du använder dig av Facebook.)

Bilderna ramlar in

Från Ivan Da Silva. Han kan det där med vinklar och ljus. Den här tredje bilden är också tagen i Ivans lägenhet. På det stora hela - en mycket trevlig eftermiddag med kaffe, trance och plåtning. Först åt vi lunch på ett lokalt Thai-pang. En av oss va blev riktigt dålig i magen.

Mjölk ger arga människor

Kommer ni håg reklamkampanjen Mjölk Ger Starka Ben. Där man anlitade konstnären Keith Harring för att göra en slagkraftig kampanj. En hoppande glad gubbe som gjorde att det enda man ville dricka skulle komma från en kossa.

Nu ska jag sluta dricka mjölk. Jag går fullkomligt upp i atomer när jag ser den där jävla überpräktiga tanten med sin ungar som klappar och härmar kor. Hur i helvete vill de (reklammakarna) att man ska känna när man ser filmerna? Jag blir i alla fall vansinnig och går och häller ut alla mina Arlaprodukter i toaletten. Sen kan de slakta kossan och skicka den till ICA...

Skum dygnsrytm

Mat- och sovklockan

Jag har hamnat i vad man kan kalla en konstig dygnsrytm. Jag vaknar mitt i natten och kan inte sova. Det här får till följd att jag somnar om vi halvsju på morgonen och sedan sover jag bort halva dagen. Sen somnar jag på soffan igen vid femtiden för att slagga ett par timmar. Vet inte riktigt hur jag ska komma tillbaks. Det handlar antagligen om att aktivera sig lite mer där vid femrycket.

Igår kväll va Alex här. Vi kollade Champions League. Jag spelade på oddset för första gången på typ två år. En ganska enkel trippel. Enkla segrar för Liverpool, Porto och Chelsea. Det sket sig fullständigt då Chelseas stjärnor inte kunde göra mål på ett redan avsågat Valencia. Whatever...

Idag är det onsdag. Och jag jobbar som sagt va INTE på Caféet ikväll. Det kommer kännas mycket mycket konstigt. Jag har antagligen inte missat fler än åtta-nio onsdagar de senaste tre och ett halvt åren. Och att gå dit utan att arbeta finns inte på kartan. Inte i dagsläget i alla fall. Bara att önska mina forna kollegor lycka till.

Ny mix på NRJ

I förra veckan gjorde jag en ny mix åt NRJ. Idag kom den upp på deras NRJ At The Club's hemsida. Så nu kan du lyssna på några av mina favoritlåtar just nu i din dator. Klicka här.

Den blev ganska bra. Andra låten i setet är dock en setrip så det ligger kvar någon radiojingel i låten. Pinsamt. Men vafan. Låten e grym.

Traxlist.
Tiesto - Break My Fall (Jerry Ropero)
Taito Tikaro & J. Louis & Ferran Feat. Clarence - Shine On Me (Robbie Rivera)
Jucie String - Sex Weed (Laidback Luke)
Yazoo - Don't Go (Laidback Luke)
Maskinen - Alla Som Inte Dansar (Dada Life)
Axwell - Submariner (Original)
Wawa - No Problem (Chris Montana)
Chris Lake & Sebastian Leger - Word (Original)
Sunloverz - Show Me (D.O.N.S)
Nick Terranova - Shake The Wall (Original)

Sympunkter mottages mer än gärna i kommentarsfältet.

Bye Bye Vasa

Efter att inte varit hemma en kväll sedan förra tisdagen bäddar jag ner mig i sängen. Min enda vän för kvällen blir Gil Grissom & Co. Tredje säsongen av CSI Las Vegas.

I övrigt har det varit en mycket produktiv dag. Imorgon ska jag klippa mig. Dags att bli av med Gustav Vasa frisyren, som en kollega kallade den.

Nu ska du få åka…

Att träffa Greger är alltid upplyftande. Både från en kulinarisk upplevelse och en humoristisk sida. Kvällens magknip utbröt inte av efterrätten utav en mycket rolig historia. Vi hamnade inte på Grill Ruby. Utan på PA&Co. Och Konrad anslöt. Som jag nämnt tidigare hade jag redan ätit middag. Så jag började med en Margarita. Efterrrätt. Choklad och Hasselnötsglass. Espresso. Och. Håll i hatten. Två Cider. Över till magknipen.

Det handlar om att skicka SMS från polares telefoner.

En god vän till en av oss i sällskapet hade blivit lämnad av sin flickvän. Han va under en lång tid mycket bedrövad och hade ingen lust att umgås eller träffa någon ny tjej. Till han mötte en fling från skoltiden. Hon hade blivit oerhört snygg efter tio år och som halvnybliven singel gick det upp ett ljus för den stackars killen. Han lyckades få tjejens telefonnumer och ringde. De pratade, SMSade och "kände lite på varandra". Allt var frid och fröjd. Tills. En polare började gå igenom SMSn i den upphittade telefonen under en fest. Han förstod vad som va på gång. Tjejen var vid det här tillfället bortrest.

Och det första SMSet löd: "Vad gör du på tisdag?"
Svar: "Jag kommer hem från Paris på torsdag. Kanske vi kan ses över ett glas vin och prata lite ."
Det som blev det sista SMSet i konversationen: "Låter kanon. Då ska du få åka utav bara helvete."

Sen kom det inga fler svar. Killen ringde, SMSade, ringde, lämnade meddelanden, skickade nya SMS. Allt va tyst. Inte så konstigt. Men oerhört kul.

Kompisen som skickat SMSn kom givetvis inte ihåg att han gjort detta. Och när han senare träffade tjejen i fråga erkände han att det inte va XXX som skickat meddelandet utan han.

Sjukt roligt. Om du frågar mig. Och ingen lånar min telefon i framtiden. Inte ens för att ringa 90000.

Efteråt middagen besökte vi i tur och ordning.
Berns - 2 personer (inkl bartenders)
Café Opera - Halvfullt (pratade lite med Lisa och hennes svenska kille. Gick därifrån efter 45 minuter - skum känsla och halvdassig vibb).
Sturehof - God Chablis i mellanbaren. Sopranosflippret va abonnerat av kids. Träffade min favorit tjej. Åkte hem. Ensam.

Måste kolla om någon skickat SMS från min lur. Fan.

Ett kul samtal

Greger ringde. Han ska vara hemma till i början av januari. Och nu vill han ha sällskap. Det vill han i och för sig alltid. Så ikväll blir det en liten middag på Grill Ruby. Själv har jag pangat i mig en halv plåt lasagne. Och orkar knappt rulla ur soffan.

Men en Margarita och en dessert finns det fortfarande plats för. Och Gregers karisma och vänskap har jag saknat som fan.

Ett stort streck

Idag är det söndag. Har kollat när Inter krossade Torino med fyra noll. Sen skulle vi åkt och handlat. Men det blev ingen storhandel idag. Skitsamma. Tar det i veckan istället. Ska laga mig en Lasagne - igen.

Igår spelade jag på Sture. Och det va ju halvkul. Vi flyttade ut DJ båset längst ner i hörnet på dansgolvet. Det fick till följd att ingen av mina vänner som kom dit hittade mig. Så jag stod i stort sett ensam hela kvällen. Från kvart i tolv till tre. Ingen pisspaus. Inte ens ett enda bloss på drygt tre timmar. Det - kära läsare - har aldrig hänt mig under mina femton år i krogbranschen. Och då har jag spelat/jobbat i stort sett varenda helg. Man kan ju liksom inte lämna båset utan att någon vaktar skivor och mixer. Dessutom stod jag i en ljudlucka och hörde absolut ingenting. Dock va det fullt på dansgolvet hela kvällen. Tills klockan 03.00. Men det ska det vara.

Det första bemötandet kändes inte heller helt hundra. Jag stövlade in strax efter tio (typ fem över). Inte en gäst i lokalen. Då kommer någon tjej springande med en jävla attityd och undrar var jag hållt hus? Som om stället höll på att brinna ner. Näe … den här spelningen drar jag ett stort streck över. Den va allt annat än rolig. Men det ska vi ändra på i framtiden.

Alkolås · Nox · Världskrig · Pepparstek

Jag har nu installerat ett alkolås för sena blogg inlägg. Dels för min egen skull och dels för mina läsares skull. Det som skrivs på fyllan ska läsas på fyllan. Inte när man e nykter.

Ikväll ska jag spela på Sturecompagniet. Jag gjorde det under en period när Christos va nattklubbschef. Inte så många gånger dock. Så det ska bli en mycket intressant kväll. Kom gärna förbi. Först ska jag dock äta middag med spanjoren Eddy Cabrera. Jag ska ge Nox chansen att visa vad de kan. Sist gick det ju sådär som bekant.

I morgon söndag ska jag och min kära granne ut och storhandla. Jag ska fylla upp min frys, mitt skafferi och mitt kylskåp med så mycket mat och tillbehör att jag kan skulle klara ett världskrig utan att lämna hemmet. Jag tror dock att vi inte handlar på en ICA affär. Å andra sidan är jag helt övertygad att samma typ av skumraskaffärer de avslöjade i Uppdrag Granskning förekommer i typ alla mataffärer. Ett tips till dig som köper färskt kött är att inte handla typ pepparstek, färdiga färsbiffar och annan förpreparerad färsk mat som ligger i disken. Laga det själv istället. Det är oftast skitenkelt och så är det ju kul att laga mat. Dessutom blir det mycket mycket godare.

Frukostmiddag

Jag funderar på att köpa en ny säng. Den jag har nu är det inget fel på men jag tror att en Tempurmadrass är melodin. Eftersom en vanlig person spenderar en tredjedel av sitt liv sovandes är sängen givetvis den möbel man ska lägga mest krut på. Nu e jag inte direkt en vanlig person utan spenderar nog närmare 45% av min tid i sängen.

Nu ska jag laga en grym frukostmiddag. Om du inte vet vad det betyder så är det vad min kära mor kallade brunch när jag och mina syskon va små.

TGI Friday - eller va fan???

Ponera att alla du känner är skitbra i handboll. Vi pratar svensk mästarklass. Alla från din bästa tjejpolare till mammas nya kille vidare till syrrans nya tjej och alla du känner har ambitionen att hänga med. Helt enkelt - alla i din närhet tävlar i handboll. Det enda som räknas är mål, blockar och klisterlukt.

Hur ska du hävda dig? Du e ju egentligen inge vidare i handboll. Alla du känner och umgås med som spelar handboll har du ingen direkt avstämningskontakt med. Vad gör du?

1. Satsar som fan. Skaffar en personlig tränare som tränar upp dig. Målsinnet har du alltid haft. Tapetklister har du använt sen klippdockstiden.
X. Tar en defensiv roll. Olof Mellberg är din största idol.
2. Ringer Micke Trygg och satsar på bloddoping.

Det finns givetvis inget facit på ovanstående fråga. Dopar du dig är du idiot. Tar du en defensiv roll kan du sluta läsa här. Har du haft klippdockor är du inte ens i målgruppen.
Svaret är givet. Ingen människa med lite koll på tillvaron spelar handboll.

Nu kommer ett litet collage av kvällens iakttagelser.
1. Taxi till Sture.
2. Julbordsfylleparty.
3. Upp på V.
4a. Hänger ut med Axwell, Barth Kron och Pawlowksi.
4b. Det tar DJn fem minuter efter det att han upptäckt att Axwell är där innan han spelar Nelly Furtado mixen som Axel gjort. Jag drar…
5. Isabel Adrian förklarar för mig att hon är min chef. Men vi kommer nog snarare att jobba tillsammans är min gissning.
6. Går till Laroy.
7. Kommer inte in utan att betala.
8. Går till Ambassadeur. Pratar med Kinesmange. Han kallar mig mellanchef. Det känns stort.
9. Hälsar på Alle, Mo och den långa Djn som jag aldrig kommer ihåg namnet på.
10. Går till WhiteRoom. Hånglar upp nån tjej från Gullmarsplan.
11. Går in till Esque. Hänger med Jola, Mattias och alla andra. Träffar en del av min subtilare bekantskapskrets.
12. Går till årets "vi-gillar-ingen-av-er-nattklubb" Village.
13. Medelåldern liggernärmare 35. Så jag känner mig förhållandevis ung. Om Village kommer l0cka ut alla dessa gäster och deras polare två gånger i månaden per skalle. Då pratar Stockholms överlägset största succé det senaste decenniet. Tyvärr lönar sig inte girigheten hela vägen. Jag betalar gärna för mig. Men om ett glas vatten kostar 25 kronor så funderar jag på att bli alkis. Och att klistra på ett falskt kvalitets-smajl för gästerna räcker inte hela vägen.
14. Det första jag möttes av på Village va ett gäng på 6-10 vältränade balkankillar. De såg inte direkt ut att vilja umgås med resten av publiken. Och jag har mer än full förståelse. Ingen vill umgås med dom heller.
15. När sedan US Open Nisse dansar innanför baren till Billie Jean med Michael Jackson orkar jag inte ta några fler notiser av kvällen på övervåningen. Dessutom så rör sig halva stället på övervåningen av en tillfällighet därifrån när den gamla dubbelpartnern visar sina takter till en av världens bästa låtar i hemmamiljö. Och jag förstår dom.
16. Halvsprang till Hell's Kitchen.
17. Tokspringer från Hell's Kitchen.
18. Köper två BigMac och åker hem bloggar det här.

Fan vad skönt att kunna konstatera att kvalitet alltid kommer att löna sig. Ska man skapa en bra nattklubb i Stockholm gäller det att tänka rätt. Ovanstående iakttagelser är förstås mina egna personliga betraktelser. Om ni inte förstår vad jag menar går det bra att höra av sig…

Kvällens givna hjältinna är min sexigaste polare Bahare. You´re All I Need To Get By.

Tomt

Det råder en stor tomhet. I mitt kök. Jag har ingen Sambal Oelek hemma.

Nya tider

Efter att ha varit ansvarig för Café Operas onsdagar sedan 2004 slutar jag nu min tjänst och går vidare mot nya roliga och spännande uppdrag inom Stureplansgruppen. Ett beslut som jag våndats med ett längre tag. Att överge en arbetsplats som jag till och från arbetat på i mer än tio år är inte lätt. Och det kommer antagligen kännas mycket mycket konstigt att besöka Caféet utan att arbeta där.

Jag vill passa på att tacka all fantastisk personal, vakter, garderobiärer, kockar som jag arbetat med på Caféet genom åren. Men framförallt vill jag tacka Alex Lewerentz, Abbe Ibrahim, Micke Trygg, Jonas Ghauri, Jocke Agerback, Daniel Boudal, Micke Löfstrand, Janne Ljunggren, Sandro, Dennis, tjejerna på ekonomiavdelningen, Nourdine, Krona, Danne & Göran i Operabaren, Rebecca Scheja, Kristian Mirch, Natti, Mille och Backwall. Samt alla promotors som arbetat med mig under tiden. Ett stort tack till Fredrika på Finest. Jag vill även tacka alla gäster vi har haft under alla dessa år. Utan er hade framgången uteblivit. Vi har haft jävligt kul tillsammans. Det tror jag de flesta håller med om. Att glömma alla samarbetspartners som jag jobbat med vore givetvis tjänstefel. Utan er hade onsdagarna varit som vilken tisdag som helst.

Det som började som en rolig grej för tre och ett halvt år sedan är nu över även för min del. Onsdagarna som jag och Alex skapat på Café Opera kommer antagligen leva länge framöver. Även fast vi båda är borta.

Jag går nu en spännande framtid till mötes. Och jag kan knappt vänta på att sätta igång nya projekt med mina nya kollegor. Min nya e-mailadress är dontomaso@stureplansgruppen.se och jag behåller mitt telefonnummer. Läs mer på stureplan.se - klicka här.

Skicka gärna ett lycka till mail. Det kan jag behöva.

Jag är fin

Grymma fotografen Ivan da Silva fick uppgiften att föreviga mitt förhållandevis fula ansikte. Jag har alltid sagt att skönhet kommer inifrån och den här bilden talar väl sitt tydliga språk.

Idol

Jag skiter fullständigt i tävlingen Idol på TV. Jag kollade på några uttagningsprogram i början. Att någon som ser ut som bonden Alfred i Emil i Lönneberga åkte ut förra fredagen har heller inte undgått mig. Att programmet skapar nya idoler är ju ingen nyhet direkt. Men jag kan verkligen inte nämna en enda person som vunnit tävlingen och håller måttet idag. Samma sak gäller Popstars och programmet Bert Karlsson körde från Skara. Jag kommer inte titta på finalen på fredag. Och jag kommer inte följa eftersnacket. Usch.

Idag har jag varit hemma hos Ivan Da Silva. Vi har plåtat massa bilder. På mig. Nu har stackarn typ 200 timmars arbete i Photoshop framför sig. Jag såg ut som en jävla tvättsvamp ansiktet. Kände mig spänd, stel och obekväm. Jag har aldrig påstått att jag har modellambitioner. Och nu funderar jag på att sluta bli plåtad på mingelbilder.

Ikväll kör ena halvan av Sveriges 4:e bästa DJ Bar på Café Opera. Det vill säga undertecknad. De e stort.

Compared

På Facebook kan man jämföra sina vänner på ett ganska ointressant sätt. Men det här är lite intressant. Att jag kan dricka mycket tror jag inte stämmer. Men jag anar en och annan beundrare. Klicka på bilden ovan.

Årets julklapp

Årets julklapp är nu äntligen utsedd. Det är givetvis skivan Daft Punk - Alive 2007. Så är du släkt med mig (oavsett ålder och kön) eller brukar av någon anledning få julklappar av mig så vet du redan nu vad du kommer få. Vill du ha något annat kan du skicka en önskelista till brorsan.

Det stora jeansdilemmat

Jag äger säkert femton par Jeans. Minst. Jag hittar nya och gamla par överallt. I lådor. I korgar. På hyllor och i flyttkartonger. Det kan dyka upp ett par oanvända jeans lite överallt här hemma känns det som.

Problemet med jeans är större än något annat plagg man har på sig. De måste verkligen sitta bra. Annars känner jag mig våldsamt obekväm. Tidigare bodde jag i ett par jeans från 7. Modell Slimmy. Sen sprack de på ena sidan i grenen vid ett mindre lyckat försök att bowla. Jag lämnade in hela mig själv på lagning. Satt och väntade i kalsongerna hos min skräddare. Senare samma kväll hoppade jag upp i famnen på någon lång vän jag inte sett på länge. Då sprack de på andra sidan. Återvände till skräddaren dagen efter. Han trodde knappt det va sant. Två månader sprack de igen och alla återupplivningsförsök misslyckades.

Övergick då till ett par Lower från WeSC. De sitter grymt skönt. Men de sprack också i grenen. Vet inte men kanske är det en kombo av en för stora grej i fickan och spagat som inte funkar för mig.

I ren förtvivlan har jag gått med trasiga jeans. Och modeller som känns riktigt osofta. Tills i förra veckan. Min granne och jeanspusher kom med ett par identiska Slimmy från 7.

Ja - vad säger man? Vintern är räddad!

Fel uppgift

Jaha. Vi kom inte 6:a på DJ Baren i söndags. Vi fick 106 röster och placerade oss på en mycket hedrande 4:e plats. Precis som förra året. Ett stort tack till alla ni som röstade på oss. Och ett superstort plus till Karl OP som gjorde (i mina ögon) ett av årets absolut bästa arrangemang på en nattklubb. Fortsätter han att leverera den här typen av fester kommer han att gå mycket mycket långt. Och det är han värd.

Det verkar dock som alla som röstade fick ett bekräftelse SMS på att rösten gått fram. Det fick aldrig jag. Så min röst räknades nog inte. Och Alex röstade på Esque. I morgon finns dock möjligheten att höra den grymma musiken vi levererade i söndags igen. Dock utan Alex. Men med Backwall. Och mig. På Café Opera givetvis.

Nu ska jag nog laga lite mat. Funderar på att laga lite tisdagspasta med någon slags kyckling å curry. Mmmm.

Dagens låt: Maskinen - Alla Som Inte Dansar (Dada Life Remix)

Inte helt genomtänkt

När jag förde över bilder från telefon följde denna med. Den har jag smygtagit på tunnelbanan. Gröna linjen. Mellan Gamla Stan och T-Centralen. Jag har MYCKET svårt för tjejer med denna typ av stövellösning. Fötterna ser abnormt stora ut. Och en klacklös stövel ger i mina ögon en något sämre hållning på tjejer. Nu finns det givetvis undantag. Och man kan säkert inte gå omkring i klack bara man går utanför dörren. Men att kasta ut ett par tusen på ett par stövlar som gör att fötterna ser ut ut som kanoter kanske inte är helt genomtänkt.

Behållning

En mycket omvälvande dag går mot sitt slut. Vaknade tidigt med en orolig känsla i kroppen. Den har suttit i hela dagen. DJ Baren satte sina spår. Trots att jag var hemma ganska tidigt. Kommer ihåg att jag och Özze åkte typ samtidigt. Han hade varit i Berlin i helgen och jag hade varit i Göteborg. Egentligen önskar jag inte att det va tvärtom. Bara lite.

Men min stora behållning av helgen va givetvis att hänga ut med alla gamla kompisar. Jesse, Hasse, Bengt, Anders, Fredde, Jonas, Roger, Rickard, Bosse och Håkan. De flesta lyckliga familjefäder. Gifta sen ett par år tillbaka. Några med två eller tre barn. Egentligen är vi ett gäng väldigt olika människor idag. Men för 20 år sen va vi omöjliga att separera. Mer eller mindre samma inställning till livet och precis samma intressen. Detta gör att det är väldigt enkelt att umgås idag. Alla har ju givetvis sina sidor. Kanske allra mest jag.

Konstigt nog hade knappt någon med sig kamera. Den här bilden är tagen av min telefon. Jag e ingen vidare fotograf. Men de e ju inte lätt att plåta fult folk.


Imorgon ska jag ta tag i några små jobb som blivit liggande. Dags för Dexter. Fortfarande världens bästa teveserie (tills någon ny bra dyker upp).

Beowulf

En riktigt lång helg närmar sig sitt slut. Har ju varit i Göteborg i helgen. Fredagen ägnade vi åt manlig gemenskap. Middag på mediokra restaurangen Lipp - på Avenyn. Sist en seriös person åt middag på Lipp måste varit för typ för 25 år sen - då gatan (Avenyyyyn) inte va invaderad av massa puckon. Maten va Ok. Resten kvalificerar sig inte för en enda av världens alla möjliga rekordböcker.

Senare gick vi till helhippa (ute)stället Clara. Kul att dricka öl man aldrig hört talas om. Prata om knepiga författare och skåla för gamla nobelpristagare. När de spelade sista låten fick jag trösta en kille som höll på GAIS. Stackarn. Sen beökte vi i tur och ordning - Peacock, Lounge och Park Lane. Och här tappade Göteborg ansiktet för mig. Hur i hela världen går dessa ställen runt. Det va ju tomt. Överallt. En Volvolönefredag?

Ok. Park Lane hade uppsamlingsheat för vilsna själar. Och risken att få en smäll på käften va typ femtio gånger större än att få en kindpuss. Taskiga odds. Jag gick hem. Baklänges.

För att kunna vrida tllbaka tiden.

Utan framgång.

Lördagen började i sängen. Ganska länge. Vi hade hyrt Hagabadets Romerska. Mariestadsburkar och stafett till toaletten. Hem. Byta om.

Middag på Lokal. På sidogatan bredvid Elite Plaza. Magiska Tonfiskspett. Resten behöver inte nämnas. Servisen hade smutsiga och fläckiga tröjjor och ville vara så där hääärligt alternativa.

Spelningen på Bliss gick bra. Mina barndomsvänner som aldrig genomlevt ett gig med mig såg ut som fågelholkar i mitten av april. Tomma. Men ville gärna ha besök. Efter spelningen åkte jag hem. Tänkte gå upp med mina skivor och hörlurar i lägenheten. Upptäckte att vi inte hade några nycklar. Så vi gömde mitt lilla dyrbara 'kit' på gården.

Gick vidare till coolaste inneklubben på vestkusten. Peacock.

Zzzzzzz. Ska det här vara Göteborgs bästa nattklubb - i så fall ställer jag fan upp i schlagerfestivalen. Musiken va bra. Och det verkade som om alla gäster trängdes i garderobskön. För mig lyfte det aldrig. Och natten kändes som en medioker tevekväll utan ostbågar. Ända till slutet.

Kom hem. Skulle bara hämta upp mina gömda skivor på gården.

Då är de - Borta...

Ingen såg mig gömma dom. Ingen kan ha någon glädje av dom (lurarna funkar ju iofs). Vi började ana en tjyv. En fest i som höll på i samma fastighet kanske hade sett något…

Skivor och lurar kom dock tillbaka lite senare på söndagen. En tant som gått ut för att röka tog in dom då det började regna. Tänk att man alltid ska ana det värsta. Fan.

Tack kära omtänksamma tant. Det kommer några Bingolotter på posten.

DJ baren på Ambassadeur ikväll: Beslutet att låta två tjejer spruta två flaskor champagne på publiken i slutet av vårt set kanske inte avgjorde tävlingen till vår fördel. Våra fantastiska onsdagsgäster röstade dock fram oss till 6:e plats. Tack som f_n. Men att de som jobbar för att vi ska vara på topp inte orkade bemöda sig med att vara med och engagera sig och supporta den nattklubb de arbetar för visar egentligen bara en enda sak... nåväl - hade jag röstat på en vinnare hade Mo å Alle från Ambassadeur vunnit. Lätt.

By the way. Jag säger som Viktor Barth-Kron:

Vet du hur många göteborgare det bor i Tyskland?


Gööör-many